Jag vet att jag predikar om att jag typ inte kan falla. Men jag faller, faller hårt, men det är bara för jag aldrig kommer få det x). Är väl alltid så? Vill vi inte alla ha det vi inte kan få?

Liksom till och med när man haft nåt, o det inte va bra, men när det plötsligt blir taget ur ens händer vill man mer än allt ha tillbaks det! Hehe...

Så kanske det inte är äkta precis som allt annat.

Men det känns ju hemskt att detta verkligen är omöjligt!!

Haha, suddigt inlägg. Jaja, vidare till tvätten. Kanske jag o jossi rymmer till statiol för saft oxå. Hahha, det är en ytterligare sak jag saknar för tillfället, som ALLTID finns hemma annars?! ÅÅÅÅH.